Satsa på att förebygga fallolyckor bland äldre!

Organisationen Sveriges kommuner och landsting har har tagit fram en förstudie om fallskador bland äldre. Den visar att i realtion till andra dödsorsaker är fallolyckor den femte vanligaste dödsorsaken efter hjärt- kärl sjukdomar, cancer, stroke och lungsjukdomar bland äldre. Det sker ca 1500 dödsfall per år i Sverige till följd av fallolyckor hos personer över 65 år. Många som faller drabbas av frakturer som höftleds- och handledsfrakturer. Det innebär ett stort lidande för den enskilde och leder till stora kostnader för samhället, inte minst sjukvården och kommunerna.

De som bor i särskilda boenden drabbas av fler fall och frakturer än i andra miljöer. Det är närmare 40 procent av alla höftledsfrakturer som inträffar i särskilda boendeformer, trots att det bara är 6 procent som bor i dessa boenden. På sjukhusen inträffar ca 7-8 procent av alla höftledsfrakturer, men eftersom de äldre ofta vistas en relativt kort tid på sjukhus, så kan det bedömas som en stor risk för både fall och frakturer vid vistelse på sjukhus.

Med effektiva förebyggande insatser så skulle många fall och frakturer kunna förhindras. Det skulle betyda minskat lidande för den enskilda, men också leda till betydande kostnadsbesparingar för samhället, inte minst för kommuner och landsting. Sådana insatser är möjliga, även om det initialt skulle kosta kommuner och landsting en del men i förlängningen skulle det förmodligen vara lönsamt

Metoder som har visat sig framgångsrika är riktade insatser till vissa riskmiljöer och särskilt såbara individer. Internationellt har man jobbat mycket med att förebygga fallolyckor bland äldre på särskilda specialistmottagningar, s.k. fallmottagningar. Mottagningarna kännetecknas av teamarbete där olika professioner samarbetar för att förebygga fallolyckor, vilket visat sig mycket framgångsrikt. I Sverige har försök gjorts på några ställen, men det har aldrig riktigt slagit igenom fullt ut.

Det är viktigt att satsa på fysisk aktivitet för äldre personer som tidigare i livet inte varit fysiskt aktiva. Det är till och med så att äldre personer får en större effekt av träning än yngre. Fysisk aktivitet bidrar allmänt till att stimulera balans, kooordination och muskelstyrka. Individuella genomgångar av äldre personers situation som löper stor risk att falla har visat på goda resultat. Det kan handla om att titta på den fysiska boendemiljön, stöd till anpassad fysisk aktivitet, genomgång av läkemedel, synundersökning m.m. För att det ska bli lyckosamt krävs stöd från olika professioner och nära samarbete mellan kommuner och landsting (sjukvården).

Om man vill läsa mer insatser för att förebygga fallolyckor bland äldre kan ni hämta hem rapporten via den här länken. http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc39460_1.pdf

Andreas Falk

Ökande klasskillnader i hälsa

Socialstyrelsen lade nyligen fram en folkhälsorapport  som finns tillgänglig på nätet:  www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2009/10363/2009-126-71.htm

Rapporten visar att högutbildade män är folkhälsans vinnare medan ungdomar och äldre kvinnor är de stora förlorarna. 

Klasskillnaderna i hälsa är mycket stora och visar dessutom en tendens att öka. I Socialstyrelsens rapport har man framför allt tittat på skillnader mellan högutbildade och personer med enbart grundskola. Jämför man dessa två grupper har gapet i medellivslängd ökat från 2 år till 4,5 år bland kvinnor och från 3,4 år till 4,9 bland män om man jämför situationen 1986 med dagens. Personer med enbart grundskoleutbildning har dubbelt så hög risk att dö före 75 års ålder som högutbildade.

Man ser mycket stora klasskillnader när det gäller diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Astma och allergi är vanligare bland barn till lågavlönade föräldrar. Kvinnor med låg utbildning som drabbas av bröstcancer har sämre överlevnad än högutbildade. En slutsats som dras är att en mycket stor andel av ohälsan i Sverige sammanhänger med sociala faktorer. Vi kan tala om en onödig ohälsa som skulle kunnat undvikas om vi hade en jämnare inkomstfördelning och bättre välfärd. 

Kvinnors hälsoutveckling stagnerar. Det är bara bland högutbildade kvinnor som medellivslängden ökar. Dödligheten ökar bland män i åldrarna 16-24 år till stor del beroende på alkohol- och narkotikarelaterad dödlighet. Bland alla grupper ungdomar försämras den psykiska hälsan. Bland unga kvinnor ser vi en ökning av andelen som rapporterar ångest, oro och ängslan från omkring 10 % 1990 till 30% 2005. En viktig orsak till ungdomars försämrade psykiska hälsa är den försämrade arbetsmarknaden. Sverige har numera den näst högsta ungdomsarbetslösheten i Västeuropa.

Gunnar Ågren

Så går det när man leker affärer.

Läste i senaste Dagens Medicin att det går knackigt för många privata vårdcentraler i Stockholm. Av de 23 som startade i och med Vårdval Stockholm kan hälften vara på väg att gå i konkurs, några är redan där. Och så är det inom det privata näringslivet. Konkurrens betyder att någon slås ut. Problemet med sjukvård är att det alltid är det offentliga som har det yttersta ansvaret för patienterna, inte det privata, och det offentliga måste alltid finnas till hands när det privata sviktar.
"-Den som ska starta vårdcentral i Stockholm måste vara entusiastisk. Det handlar om att dela ut flygblad på gator och torg och marknadsföra sig mycket aktivt." säger biträdande sjukvårdslandstingsrådet Lars Joakim Lundquist (M).
Dels borde inte sjukvårdspersonal syssla med och "ragga kunder", men så blir det med en efterfrågestyrd vård. Dels visar detta att det bara är de stora drakarna som är vinnarna i borgarnas valfrihetskoncept.

Sören Bergqvist

Gör folkhälsa till en viktig rödgrön valfråga!

Den nybildade socialdemokratiska föreningen för en bättre och jämlik hälsa tog ett berömvärt initiativ när man ordnade ett öppet seminarium om klasskillnaderna i hälsa och en framtida folkhälsopolitik. Inledare var Göran Dahlgren som varit en ledande folkhälso- och vårddebattör under många år och bland annat drivit kampen mot privatiseringar inom sjukvården.

 Mötet på ABF-huset var välbesökt och det riktades stark kritik mot den borgerliga regeringens brist på genomtänkt folkhälsopolitik och oförmåga att se klasskillnaderna i hälsa. Samtidigt var man överens om en återgång till den gamla s-regeringes politik inte är ett tillräckligt alternativ.

Klasskillnaderna i hälsa i Sverige ökar i takt med en ökad ekonomisk ojämlikhet. Det visas bland annat av Socialstyrelsen senaste folkhälsorapport. Skall denna utveckling kunna brytas krävs kraftfulla och genomtänkta insatser inom en rad samhällsområden.

Två viktiga frågor som lyftes fram var arbetsmiljöfrågorna, framför allt den psykosociala arbetsmiljön och ungdomars försämrade psykiska hälsa som har ett starkt samband med en försämrad arbetsmarknad och benägenheten att individualisera samhällsproblem och ge ungdomarna själva skulden för att det inte finns jobb.

En ny offensiv folkhälsopolitik där man angriper hälsans sociala bestämningsfaktorer och minskar ojämlikheten borde vara en av hörnstenarna i den politik som ger en rödgrön valseger 2010.

Gunnar Ågren

Jämlikhet bra för folkhälsan!

Ökad jämlikhet har länge varit en paroll med stor genomslagskraft. Inom vänstern har vi länge varit övertygade om att ett samhälle med minskade inkomstskillnader och mindre sociala klyftor också är ett bättre samhälle.

Numera finns det också ett starkt forskningsstöd för den uppfattningen. I en utmärkt nyutkommen bok ”The Spirit Level” (Allen Lane, 2009) visar den ledande engelske folkhälsoforskaren Richard Wilkinson på ett övertygande sätt att samhällen med lägre skillnader i inkomster har bättre hälsa och lägre kriminalitet än samhällen med stora sociala klyftor.

Att omfördela pengar med hjälp av progressiva skatter, satsa på bra socialförsäkringar och en offentligt finansierad skola, sjukvård, barnomsorg samt bostäder till rimliga hyror är helt enkelt mer effektivt. Fler kan jobba och medborgarna kan känna större trygghet och en högre grad av välbefinnande. I det långa loppet vinner även de rika på att bidra till ökad välfärd.

Sverige är fortfarande, vid internationell jämförelse ett land med relativts små ekonomiska klyftor. Intressant nog lyfts den svenska välfärdsmodellen fram som ett föredöme i internationella sammanhang, bland annat i WHO:s senaste rapport om hur vi skall minska de globala hälsoklyftorna.

Ironiskt nog sker detta samtidigt som vår egen regering gör sitt bästa för att rasera välfärden och öka klyftorna i samhället. Skattesänkningar för de rika och urholkade socialförsäkringar är inte bara orättfärdiga, de är också ohälsosamma!

Gunnar Ågren

Vem vinner på vårdval?

Jag har gjort en granskning av Vårdval Stockholm, som är det system för fördelning av resurser till vårdcentraler och husläkarmottagningar som den borgerliga majoriteten i landstinget införde den 1 januari 2008. Stockholms län är en mycket ojämlik region med stora ekonomiska klyftor och stora hälsoskillnader. Även om sjukvården inte kan påverka ojämlikheten kan man kräva att resurserna fördelas efter behov, det vill säga att man prioriterar de grupper som har sämst hälsa. I Vårdval Stockholm gör man tvärtom - prioriterar friska höginkomsttagare

Gunnar Ågren

Hur primärvården kan fungera som första linjens psykiatri

Den psykiska ohälsan är fortfarande ett stort problem bland befolkningen och många söker sig till primärvården för att söka hjälp. Tyvärr så får de inte alltid det bemötande och den hjälp de skulle behöva. I flera av de Vårdvalsmodeller som införts av den borgerliga alliansen är det endast snabba läkarbesök som belönas. Därmed finns det inte tillräcklig tid för de med psykisk ohälsa och kuratorer och psykologer har försvunnit från primärvården. För att primärvården ska fungera som första linjens psykiatri krävs följande:

• Tydliggöra primärvårdens uppdrag och ansvar för att behandla psykisk ohälsa.
• Utbildning av allmänläkarna i förståelsen, bemötande och upptäckt av psykisk ohälsa.
• En ekonomisk ersättning som ger förutsättningar att anställa kompetenser som t. ex kuratorer, psykologer osv i primärvården.
• Förutsättningar måste ges för konsultinsatser av psykiatriker i primärvården.
• Beroendesjkuksköterskor bör prövas inom primärvården.
• Skötare skulle med fördel kunna användas inom primärvården.
• Primärvården bör etablera ett bättre samarbete med missbruksvården,socialtjänsten och psykiatrin.

Sjukvården – det nya politiska slagfältet!?

NUTEK lyfter fram hälso- och sjukvården som den största tillväxtbranschen. Dvs den privata hälso- och sjukvården. Men frågan är, hur kan en privatisering av den offentliga hälso- och sjukvården definieras som tillväxt, som något positivt? Är det så att den offentliga vården betraktas som en tärande del av samhället?
Den privata hälso- och sjukvårdens frammarsch är ett resultat av en aggressiv borglig politik. Det handlar inte längre om hur många vårdcentraler som ska vara privata resp offentliga, eller att man kan lära av det privat. Idag handlar det om ett totalt systemskifte där all primärvård i landet ska vara öppen för alla privata vårdföretag. Det handlar om att införa mer och mer av marknadsliknande förhållanden för all hälso- och sjukvård. Det handlar om att omvandla patienter till kunder. Den s k valfriheten blir en valfrihet för privata vårdbolag som konkurrerar med varandra om de bästa platserna, men lämnar de olönsamma till landstingen.
Systemskiftet gynnar de redan gynnade, de sällan sjuka som kräver omedelbar tillgång till sjukvården när de blir sjuka. Möjligheten att styra resurser dit de bäst behövs undergrävs av ekonomiska ersättningssystem som inte tar hänsyn till vare sig vårdtryck eller socio-ekonomiska faktorer.
Aldrig förr har svensk hälso- och sjukvård hotats så starkt som just nu. Därför behövs en bevakning, en kommentering och en debatt om konsekvenserna av detta systemskifte. Det saknas en kritisk granskning ur ett vänsterperspektiv. Därför startar vi denna blogg som ett led i vårt arbete att utforma en radikal hälso- och sjukvårdspolitik.
Sören Bergqvist