tisdag 31 maj 2011

Fler tabbar av Erik Weiman (M)

Förvaltningsrätten har nyligen konstaterat att Erik Weiman (M), landstingsstyrelsens ordförande, inte hade befogenhet att själv teckna avtal med Östhammars kommun om en närvårdsenhet. Nu uppdagas ytterligare ett fall där Erik Weiman själv tecknat avtal med en extern part, Uppsala universitet. Ingen visste något, det var revisorerna som uppdagade det hela genom en post om 6 miljoner som fanns upptagen i landstingets årsredovisning. De har noterat att inget beslut finns i landstingsstyrelsen och att beslutet inte har anmälts till styrelsen. De ifrågasätter om ordförande har rätt att ingå denna typ av avtal. Svaret på frågan är givetvis nej. Erik Weiman och övriga borgar tycker dock att detta var ett "verkställighetsbeslut". Oppositionen var enig i sin kritik och vill svara revisorerna att det var fel och att styrelsen skulle tillse att det inte upprepades. Vi får väl se vad revisorerna säger. Enligt min mening, och jag tror den delas av jurister, är att detta beslut är av den karaktären att det kan laglighetsprövas enligt Kommunallagens kap10 och eftersom ärendet varken anmälts eller avgjorts i styrelsen löper överklagningstiden på. Detta trots att Erik Weiman tog beslutet i mars 2010. Så kan det gå när man inte har koll på vad man gör!

Bättre kollektivtrafik till Akademiska sjukhuset

Vänsterpartiet har lämnat in en motion om en direktlinje mellan resecentrum och Akademiska sjukhuset. Månag patienter har svårt att hitta rätt och bussarna stannar på Sjukhusvägen utanför sjukhusområdet. Det finns en s k "Mjuka linjen" som går genom sjukhusområdet. Alla bussar kan/bör inte gå genom sjukhusområdet. Flera byggprojekt pågår och kommer så att göra under många år. Det är inte bra att blanda byggtrafik, persontrafik med mötande busslinjer. Samtidigt finns starka klagomål på att det saknas P-platser. Vårt förslag är att inrätta en busslinje som enbart går mellan resecentrum och Akademiska, kanske in genom sjukhusområdet och sedan tillbaka via Sjukhusvägen. Med tydlig markering och hög turtäthet skulle det underlätta för både patienter och personal att hitta rätt på resecentrum och komma rätt på sjukhusområdet. Det bör leda till färre bilar, bättre farmkomlighet och ökad tillgång till P-platser.

måndag 30 maj 2011

Vänsterns alternativ

Idag behandlar landstingsstyrelsen preliminär plan och budget för 2012-2014. Borgarna fortsätter sin privatisering av sjukvården utan att ens fundera på att utvärdera det man redan gjort. Har vi fått ut mer av pengarna, har vi fått bättre vård, har tillgängligheten ökat osv? Mitt svar på dessa frågor är att inget visar på en förbättring. Däremot har vi fått en kraftigt ökad byråkrati för att hantera upphandlingar, regelböcker mm. Vår egen verksamhet har stått i periferin och ofta svartmålad, allt för att motivera privatiseringar.
Vänsterpartiet visar på en annan väg. Stoppa privatiseringarna som inte leder till något annat än ökade orättvisor där de friska bestämmer hur vården ska se ut. Stoppa det skadliga s k avkastningskravet på vår egen primärvård vilket skulle göra att våra vårdcentraler får 33 miljoner mer att göra vård för. Styr resurserna dit behoven är störst, satsa på förebyggande vård, mer pengar till barnhälsovården och stopp för avgifter för barn och unga. Kostnadsanpassningar på Akademiska sjukhuset ska inriktas på strukturella förändringar och inte personalneddragningar. Vi behöver behålla personal för att klara framtiden. Rätt till heltid, bra arbetsmiljö och justa löner. Utveckla nya metoder, t ex kultur på recept, för att förbättra rehabilitering. Sammantaget behövs förstärkningar under 2012 på minst 50 miljoner kronor.
Statsbidragen räknas inte upp och blir mindre värda, befolkningen blir äldra, nya behandlingar och mediciner utvecklas, sjukhusen behöver rustas upp och kollektivtrafiken måste byggas ut. Därför kan det bli nödvändigt att under planperioden höja skatten för att klara ekonomin och nödvändiga förstärkningar.
Vänsterns politik behövs mer än någonsin i svensk sjukvårdspolitik.

fredag 27 maj 2011

Växeln hallå, hallå!

Ska det inte läggas ut på entreprenad eller säljas så ska det outsourcas. Nu gäller det servicefunktioner inom Landstingsservice. T ex landstingets växel där 23 personer idag ser till att lotsa patienter, medborgare och landstingets egen personal till rätt instans eller rätt person dygnet runt. Landstinget är en stor organisation och många är osäkra på vart de egentligen ska när de ringer växeln. Men med stor kännedom om organisationen och personkännedom så löser växelns personal de flesta problem. Hur ska det gå i framtiden när verksamheten ska upphandlas var tredje eller vart fjärde år? Hur ska denna unika kompetens kunna följa med? Och eftersom man räknar med att få tjänsten ca 2 miljoner kronor billigare (=20%) så måste det innebära en neddragning av personalstyrkan och/eller försämrade arbetsvillkor.
Landstingets växel är en oerhört viktig funktion för hela landstinget, en portal till vården inte minst. Den får inte slarvas bort i ivern att bevisa att privata kan göra det billigare. Tyvärr är beslutet redan fattat men må förnuftet segra i slutändan.

tisdag 24 maj 2011

Ingen ekonomisk kris för primärvården!?

Det går egentligen bra för landstingets primärvård. Det ekonomiska resultatet ligger på plus 13 miljoner kronor - om det inte vore för borgarnas avkastningkrav på 33 miljoner. D v s primärvården saknar 20 miljoner att betala tillbaka till landstinget centralt. Därav finns krav på åtgärder för att ytterligare förbättre resultatet och som ska konkvensbeskrivas till Produktionsstyrelsens nästa möte. Ett flertal personer är redan varslade och personalstyrkan kommer att reducerats med 26 årsarbetare på helårsbasis. Vilket betyder att man nästa år kommer att klara hela avkastningskravet. Felet är förstås att man lägger avkastningskrav på sin egen verksamhet, men offentlig verksamhet är, och ska intevara, vinstmaskiner.
Nu kan man ifrågasätta om det i praktiken är ett avkastningskrav eftersom de 5 procenten dras av redan vid utbetlning varje månad. Det betyder egentligen att ersättningsnåvåerna är lägre för den egna verksamheten än för de privata. Normalt är ju avkastning något man betalar tillbaka av ett önskat överskott. På så sätt kan verksamheten ändå använda och planera med hela ersättningen för hela året.
Borgare är inte ens bra på att sköta den politik man bedriver.

måndag 9 maj 2011

Erik Weiman gjorde fel, igen!

Idag kom Förvaltningsrättens dom i min överklagan av Erik Weimans undertecknande av närvårdsavtalet med Östhammars kommun i juni ifjol. Förvaltningsrätten menar att beslutet som har undertecknats av Erik Weiman fattats utan stöd i delegationsordningen och att han därmed överskridit sina befogenheter. Rätten menar dock att eftersom landstingsstyrelsen i efterhand godkänt avtalet är felet av sådan karaktär att beslutet inte behöver upphävas.
Av detta kan man dra två slutsatser. Erik Weiman har återigen gjort fel, han har handlat i strid med gällande delegationsordning. Det är förvånande att han inte själv insett detta utan försvarat sitt handlande. Det undergräver tilltron till honom som ordförande. Inte för att jag har haft förtroende för honom före det, men ändå. Det andra är mer problematiskt. Förvaltningsrätten menar att ett beslut som fattats utan behörighet ändå kan kvarstå eftersom det i efterhand godkänns av styrelsen. Det ställer styrelsen inför ett problem. Ska man då, för att gardera sig mot överklaganden, alltid i efterhand godkänna beslut som borde vara ett delegationsbeslut. Dvs fatta två beslut. Vilket är det då som gäller och vilket kan överklagas, båda? Det riktiga är ju att ett sådant beslut anmäles till styrelsen (vilket oppositionen hävdade i detta fall) och hur hade rätten då dömt i beslutsfrågan? Svaret kanske vi kan få vad tiden lider. Detta lär inte vara Erik Weimans sista misstag.

fredag 6 maj 2011

Vem tjänar på privatiseringen?

Det pågår en borgerlig revolution! Den svenska välfärdsmodellen ska skrotas till förmån för en modell där vi alla blir kunder på en vårdmarknad. Där alla är lika mycket ”värda” oavsett vårdbehov. En politik som gynnar de friska men missgynnar de svårast sjuka. De privata vårdbolagens intressen går före befolkningens och patienternas behov. Skattepengar för vård går till vinster i riskkapitalbolag, ofta med utländska ägare. Deras enda syfte är att köpa upp vårdbolag, maximera deras lönsamhet och sedan sälja vidare till högstbjudande.
Ett exempel är Carema, det vårdbolag som driver Sävja, Liljeforstorg och Enköpings vårdcentraler. 2005 köptes Carema av riskkapitalbolaget 3i för 1,85 miljarder kronor. Omsättningen ökade och lönsamheten blåstes upp. Carema växte och koncernen bytte namn till Ambea. Fyra år senare såldes Ambea/Carema till Triton, ett nytt riskkapitalbolag, för 8,3 miljarder. Det ger en reavinst på 6,45 miljarder kronor.

På måndag kväll kan den som är intresserad få veta mer om vart de privata vinstpengarna går. Kent Werne, journalist, debattör och författare till bl a böckerna "Söj hela skiten" och "Du sköna nya hem" gästar Uppsala. Plats: Drabanten, Bangårdsgatan 13, Uppsala. Tid: Mån 9 maj kl 18.00.

måndag 2 maj 2011

Allas rätt till välfärd!

Temat för Vänsterpartiets 1 maj-demonstrationer runt om i landet var "Allas rätt till välfärd". En slogan som jag tror de flesta ställer upp på men där många inte är medvetna om att vår gemensamma välfärd urholkas och säljs ut i rasande fart. Det fanns ett skäl till att vi en gång byggde upp en offentlig sektor. Marknaden kunde inte leverera och inte minst garantera en behovsstyrd välfärd eftersom marknaden alltid anpassar sig till efterfrågan. Med offentligt finansierad och offentligt driven vård, skola och omsorg befriades dessa välfärdstjänster från vinstintressen och marknadstänkande. Det blev befolkningens och individens behov som styrde utbyggnaden och resursanvändningen.
Nu backar samhället tillbaka och vi får mer av marknadsmekanismer, intänktsfokusering och vinstmaximering. Vi blir alla kunder i välfärdssystemet och "köper" skola eller vård med den peng som samhället sätter på oss. Och var och en tänker förstås på sitt eget bästa och gör sina val därefter. Men summan av alla individuella val skapar klyftor där några är vinnare och andra förlorare. Det blir de friskas val som bestämmer vilka vårdcentraler som ska finnas och förlorarna är de med stora vårdbehov.
Detta är ju helt i linje med borgerlig ideologi; vi ska dra ner på den offentliga (gemensamma) konsumtionen och öka den privata konsumtionen. Eftersom 95% av befolkningen är frisk är risken stor att majoriteten är nöjd med systemet utan att inse att deras förmåner sker på andras bekostnad.
Allas rätt till välfärd måste byggas på solidaritet och solidaritet kan bara skapas genom kollektiva beslut och handlingar. Därför måste dessa privatiseringar och kundvalssystem som inför i sjukvården stoppas. Det kan redan vara för sent.