På Newsmill förs just nu en debatt om framtidens sjukvårdskostnader. Intressant nog har debatten initierats av en företrädare för vårdföretagarna som pläderar för privata sjukförsäkringar som en metod att tillföra sjukvården ytterligare pengar. Det är oroväckande att tanken får visst stöd både från Socialutskottets ordförande och en tidigare s-märkt statssekreterare. Däremot tar TCO:s företrädare klart avstånd från tanken.
Diskussionen visar hur viktigt det är att ta upp frågan om gräddfiler i vården. Det var ett förslag som fanns med i "Stopplagen" som infördes 2006 men upphävdes av den borgerliga regeringen samma år. Förbudet mot gräddfiler innebär att privat försäkringsfinansierad vård inte får drivas på sjukhus eller mottagningar som är landstingsfinansierade. Detta för att undvika att man får en klasskillnad inom vården på samma sätt som när överläkarna kunde lägga in sina egna privatpatienter på sin klinik.
Här är det inlägg som jag gjorde i debatten:
"Sjukvårdens centrala uppgift måste vara att bidra till att människor får en bättre hälsa. Det innefattar såväl förebyggande arbete som vård och behandling, rehabilitering och insatser som förbättrar livskvaliteten vid bestående sjukdom.
Sett i detta perspektiv har Sverige en kostnadseffektiv sjukvård. Vi får mycket hälsa för pengarna om man jämför med andra industriländer. Till stor del sammanhänger det med att vi valt att skattefinansiera sjukvården och hittills drivit den huvudsakligen i offentlig regi. Länder med försäkringsfinansierad vård har i allmänhet högre sjukvårdskostnader. Det mest avskräckande exemplet är naturligtvis USA med en sjukvård som till största delen bekostas av privata försäkringar. Där kombineras en dålig folkhälsa med världens högsta sjukvårdskostnader.
Sverige har därför jämfört med många andra länder goda förutsättningar att klara de framtida sjukvårdskostnaderna. Förslaget om en ökad försäkringsfinansiering skulle snarast bidra till en mer ineffektiv vårdstruktur.
Självklart är inte de framtida sjukvårdskostnaderna något oviktigt problem. Det bästa sättet att minska framtida vårdutgifter är självklart att satsa på förebyggande arbete. Här finns en enorm outnyttjad potential särskilt när det gäller den äldre delen av befolkningen.
En mycket stor del av dagens sjukdomsbörda sammanhänger direkt med våra levnadsförhållanden. Brist på inflytande, arbetslöshet och ekonomisk otrygghet skapar ohälsa och förvärrar andra hälsorisker. Om människor får bättre tillgång till grönområden, kultur och social gemenskap blir de friskare. En bättre livsmedelspolitik och ökade möjligheter till fysisk aktivitet skulle kraftigt minska behovet av dyrbar fetmakirurgi. En mycket stor av dagens sjukvårdsbehov sammanhänger med tobak, alkohol och annan droganvändning. Stoppet för rökning på krogen bidrog också till minskade vårdkostnader.
Det finns mycket att göra när det gäller en förbättrad kostnadskontroll inom vården.
SBU har visat att en rad behandlingar och operationer saknar vetenskapligt stöd och i värsta fall bidrar till att försämra för patienten. Ett bättre grepp över kostnaderna är också viktigt för att följa hälso- och sjukvårdslagens intentioner om att prioritera de som är svårast sjuka.
Vad som definitivt äventyrar möjligheterna att finansiera sjukvården är att låta vårdbolag göra miljardvinster på vård och placera pengarna i skatteparadis. Sjukvård som bedrivs på löpande räkning, där det är mer lönsamt att behandla jämförelsevis friska istället för människor med mer omfattande sjukdomar, är inte ekonomiskt uthållig.
I grunden handlar det om vilket perspektiv vi har på sjukvården. Ser vi sjukvården som en marknadsvara där det handlar om att göra så stora vinster som möjligt kommer vi att få en amerikansk situation med skenande vårdkostnader och små hälsovinster.
Ser vi däremot vården ur ett hälsoperspektiv, integrerar förebyggande åtgärder och behandling och gör vettiga prioriteringar finns det utmärkta möjligheter att klara framtidens sjukvårdskostnader."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar