Å ena sidan, å andra sidan…

Cancerfonden har återigen – i ett seminarium om prostatacancer – bidragit till att sprida kunskap och insikt till oss icke-medicinskt sakkunniga. Det är ovärderligt att på några timmar få professionell belysning av en rad olika experter i ett så komplicerat problem, dessutom på ett förhållandevis lättillgängligt sätt.

I Sverige dör varje år 2 500 män i PC. Det är en plågsam död med skelettsmärtor och metastaser. Nu väntar vi på Socialstyrelsens expertgrupp om huruvida eventuell screening med PSA ska införas i Sverige. Slutsatsen blir sannolikt att det är tveksamt om den minskade dödligheten uppväger de negativa effekterna med screening i form av överdiagnostik och överbehandling.

En stor europeisk screeningstudie visar att för varje man som räddats från död i PC screenades över 1000 män och 48 opererades eller strålbehandlades. Då ska man känna till att behandling ofta leder till svåra biverkningar, både fysiska och mentala, som minskar livskvaliteten. Men efter tio års uppföljning var dödligheten i PC 20 procent lägre i den grupp som screenats jämfört med kontrollgruppen.

Få sjukdomar uppvisar ett så stort spann mellan tidiga former och långt gången, dödlig sjukdom. De flesta män i medelåldern har små tumörer i prostatakörteln som aldrig kommer att leda till allvarlig PC. Sannolikt dör de i en helt annan sjukdom och mår bäst av att inte behandlas. Friska män ska inte göras till cancerpatienter, säger man.

Så även om masscreening inte är rätt väg att gå ska alla män ges information om att PSA-testet finns och om tänkbara positiva och negativa effekter i det enskilda fallet. Det gäller ju att hitta tumören väldigt tidigt för att genom operation och strålning kunna minska dödligheten.

Frågor, frågor…
Prostatacancer – egentligen ett spektrum av olika sjukdomar – är mycket forskningskrävande. Mängder av frågor kräver svar. Vilka män är i riskzonen? Hur ska olika tumörer behandlas? Kan vaccination vara en bra åtgärd i vissa fall? PSA är bara ett av många olika test. Går det att utveckla andra som fungerar bättre? Och vilken inverkan har livsstilen och miljön med tanke på att män i västvärlden dör av PC medan dödligheten är låg i bortre Asien, trots ungefär samma förekomst av ofarliga cancertumörer i prostatan?

Bättre diagnostik
Metoder måste forskas fram för att tidigt skilja ut den minoritet som har hög risk att utveckla allvarlig PC och som därför behöver behandling. Eftersom PC inte syns på röntgen tas vävnadsprov slumpmässigt på män med förhöjda PSA-värden vilket inte ger någon större tillförlitlighet.

Bästa sättet att observera män med lågrisktumörer är aktiv monitorering var 3-6 månad. Nästan inga av dessa män har dött av PC men också här finns ett antal obesvarade frågor som bara mer forskning kan ge svar på.

Självklart är – som i all annan vård och behandling – behovsprincipen viktig, inte minst palliativa åtgärder. Och lika självklart är det att ekonomiska betingelser inte ska inverka så att patienter i vissa landsting får sämre vård än andra. Statens insatser är förstås helt nödvändiga och nationell samordning i cancerfrågor av största vikt.

Allt fler män kommer att drabbas av prostatacancer, främst på grund av befolkningsökningen. 10 000 nya fall upptäcks varje år. På önskelistan står skräddarsydd behandling där läkemedel, strålning och kirurgi utnyttjas för bästa individuella resultat.

Ingrid Falk
Informationsansvarig (V)
Stockholms läns landsting